Inom dagens musikklimat har DJ:andet och dess uto?vare kommit att ta en allt sto?rre plats. Mycket av den musik som produceras och spelas i offentligheten har ro?tter i denna kultur. Dock sa? lyser den med sin fra?nvaro inom musikundervisningen i skolan.

Uppsatsen handlar om mina erfarenheter av att vara dansmusiker och spelman inom svensk folkmusik idag. Under flera års tid har jag fördjupat mig inom spelmansmusiken och har med tiden känt av ett större behov att spela till dans för att nå en djupare i respektive tradition. Med fokus på polskedans ska jag utforska vad jag kan utveckla i mitt fiolspel och samtidigt ta reda på hur dansen tas emot av en ny publik. Metoden kommer vara att dokumentera danspelningar- och kurser på olika platser i landet. Jag kommer också att hålla egna kurser med danspedagoger med rörliga roller-pedagogik i ett projekt som kallas Queerpolska..

Uppsatsen handlar om mina erfarenheter av att vara dansmusiker och spelman inom svensk folkmusik idag. Under flera års tid har jag fördjupat mig inom spelmansmusiken och har med tiden känt av ett större behov att spela till dans för att nå en djupare i respektive tradition. Med fokus på polskedans ska jag utforska vad jag kan utveckla i mitt fiolspel och samtidigt ta reda på hur dansen tas emot av en ny publik. Metoden kommer vara att dokumentera danspelningar- och kurser på olika platser i landet. Jag kommer också att hålla egna kurser med danspedagoger med rörliga roller-pedagogik i ett projekt som kallas Queerpolska..

På ingenjörsutbildningar får studenter fördjupa sina kunskaper i programmets senare del i form av specialinriktningar eller valbara kurser. Detta är något som inte är tillgängligt för studenter som läser till sjöingenjör vid Sjöfartshögskolan i Kalmar men något som infördes på sjöingenjörsutbildningen vid Chalmers Tekniska Högskola 2009. Studiens syfte är att undersöka intresset för valbara kurser på 7,5 högskolepoäng (hp) vardera för sjöingenjörsstudenter vid Sjöfartshögskolan i Kalmar. En enkätstudie svarade på frågorna om vilka ämnesområden som var av intresse, hur många kurser eleven ville läsa, när under utbildningen önskas kursen läsas, om intresset för valbara kurser saknas och i så fall varför. Resultatet av undersökningen visade att de ämnesområden som är av störst intresse för studenterna på grundnivå är offshore/oljerigg och landkurser.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt facklitteratur avsedd fo?r la?rare och la?rarstudenter i a?mnet svenska som andraspra?k reproducerar den koloniala skillnadsdiskursen. Jag har med sto?d i framfo?r allt postkolonial teori gjort en textanalys av en antologi inom a?mnet andraspra?ksforskning och funnit att den koloniala diskursen oavsiktligt reproduceras genom fo?rmedlingen av en statisk kultursyn, fo?renklande dikotomier och en assimilationsideologi. Min slutsats a?r att detta riskerar att fa? kontraproduktiva konsekvenser fo?r andraspra?ksundervisningen och att la?rare i svenska som andraspra?k beho?ver ett medvetet kritiskt fo?rha?llningssa?tt i sin hela fo?rsta?else av a?mnet. .

Uppsatsen handlar om mina erfarenheter av att vara dansmusiker och spelman inom svensk folkmusik idag. Under flera års tid har jag fördjupat mig inom spelmansmusiken och har med tiden känt av ett större behov att spela till dans för att nå en djupare i respektive tradition. Med fokus på polskedans ska jag utforska vad jag kan utveckla i mitt fiolspel och samtidigt ta reda på hur dansen tas emot av en ny publik. Metoden kommer vara att dokumentera danspelningar- och kurser på olika platser i landet. Jag kommer också att hålla egna kurser med danspedagoger med rörliga roller-pedagogik i ett projekt som kallas Queerpolska..

Det här är en undersökning om studenters intresse för en områdesfördjupning på sjökaptensprogrammet på Kalmar Sjöfartshögskola. Syftet var att undersöka intresset hos studenterna kring att introducera valbara kurser om 7,5 högskolepoäng i programmets senare del. Den allmänna uppfattningen inom svensk sjöfart är att sjökaptensprogrammet på Kalmar Sjöfartshögskola är en bred utbildning.  Utbildningen erbjuder inga valbara kurser eller inriktningar även om arbetet som styrman idag blir mer och mer specialiserat.Studien genomfördes genom intervjuer med två studenter som gick sista året 2013 och tre verksamma styrmän som tagit examen år 2012. Alla intervjuade respondenter hade läst eller läste vid intervjutillfället på Sjökaptensprogrammet på Kalmar Sjöfartshögskola.Studien visade på en önskan hos respondenterna vad gällde ökad valbarhet i utbildningen, men samtidigt en ovilja att kompromissa utbildningens bredd. Respondenterna underströk vikten av möjligheten att få läsa CCM och DP-Basic, dels för en förbättrad konkurrenskraft på en ansträngd arbetsmarknad och dels för att de kurserna ofta krävs inom den arbetsmarknadssektor som ett stort antal studenter söker sig till. .

Uppsatsen handlar om mina erfarenheter av att vara dansmusiker och spelman inom svensk folkmusik idag. Under flera års tid har jag fördjupat mig inom spelmansmusiken och har med tiden känt av ett större behov att spela till dans för att nå en djupare i respektive tradition. Med fokus på polskedans ska jag utforska vad jag kan utveckla i mitt fiolspel och samtidigt ta reda på hur dansen tas emot av en ny publik. Metoden kommer vara att dokumentera danspelningar- och kurser på olika platser i landet. Jag kommer också att hålla egna kurser med danspedagoger med rörliga roller-pedagogik i ett projekt som kallas Queerpolska..

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Uppsatsen handlar om mina erfarenheter av att vara dansmusiker och spelman inom svensk folkmusik idag. Under flera års tid har jag fördjupat mig inom spelmansmusiken och har med tiden känt av ett större behov att spela till dans för att nå en djupare i respektive tradition. Med fokus på polskedans ska jag utforska vad jag kan utveckla i mitt fiolspel och samtidigt ta reda på hur dansen tas emot av en ny publik. Metoden kommer vara att dokumentera danspelningar- och kurser på olika platser i landet. Jag kommer också att hålla egna kurser med danspedagoger med rörliga roller-pedagogik i ett projekt som kallas Queerpolska..

Sa?ngens roll i grundskolans musikundervisning har varierat o?ver tid. I denna uppsats underso?ks sa?ngens plats i musika?mnets kursplanstexter o?ver tidsspannet 1962?2011.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka vilket utrymme momentet sa?ng har getts i kursplanstexterna, och vilken roll sa?ngen skulle kunna ha i grundskolans musikundervisning i framtiden. Fra?gesta?llningen a?r:Hur uttrycker sig kursplanerna fra?n 1962?2011 om momenten sa?ng och ro?st?Fra?gesta?llningarna besvaras dels genom olika metoder av textanalys ? strukturell textanalys, komparativ analys, funktionell analys, och till viss del la?sbarhetsanalys ? och dels genom faktainsamling.

AbstractDet a?r en utbredd uppfattning att bilda?mnet finns till fo?r att eleverna ska ha mo?jlighet att vila upp sig fra?n andra teoretiskt tyngre a?mnen. Detta trots att vi idag lever i ett bildsamha?lle da?r bilder har en betydelsefull funktion. En fra?gan som da? kan sta?llas a?r hur ser eleverna pa? bildundervisningen? Syftet med uppsatsen a?r att synliggo?ra hur elever som la?ser inriktningen bild i a?mnet estetisk verksamhet pa? gymnasiet samtalar om inriktningen och dess olika aspekter.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka nio gymnasieelevers tankar kring musik och musika?mnet i grundskolan. Samtliga informanter bor i en medelstor stad i Sverige och har gemensamt att de inte ga?r na?gon musikinriktad utbildning. Vi har valt att go?ra en kvalitativ studie och har anva?nt oss av fokusgrupper som intervjumetod, vilket inneba?r att man i grupp diskuterar kring ett a?mne.

Faktorer och egenskaper som begreppet svensk innefattar kan vara att vara fo?dd i Sverige, att vara svensk medborgare, att bo och arbeta i Sverige, att kunna tala, la?sa och skriva svenska, att vara kristen och att ta del av svenska den kulturen och av svenska traditioner samt att ha ett svenskt utseende. Syftet med studien a?r ta reda pa? vilka faktorer och egenskaper som anses viktiga fo?r att begreppet svensk ska kunna bli en del av identiteten hos den underso?kta gruppen och om den underso?kta gruppen anser att det a?r viktigt att ka?nna sig svensk. Studien a?r genomfo?rd vid en kommunal vuxenutbildning (Komvux) da?r en enka?tunderso?kning utfo?rdes bland elever i a?mnet svenska som andraspra?k.